Idag ha ja fått jobb på ett nyi ställ, vi en skola för blivande sjuksköterskor. Jag sku ha na ute aktivitete medan Ann (annan volontär) hadd engelskalektion. He e ca 100 flickor som gar i hade skola och vissa bor tär måndag-fredag, å di har ingenting å jöra på eftermiddaga. Så ja hadd en grupp på ca 20 som ja hadd na leikar med. Tiföst va ja liti nervös fö va ja sku hitt åpå me döm fö di e 18-23 år, vissa älder än me altså. Men ärligt, vem gillar int hederliga leikar! Jag iaf. Och som vanligt visa e se att oron va hejlt obefogad, allihopa va med å hadd jättekul. He så konstit, bara na så enkelt som att vis hu man leiker flugosmätto ele brännboll å sånt e så uppskattat å di e jätteglad att man kommer tid. Vem som helst kanju verkligen jöra sånt! Man behöver int na erfarenhejt alls fö att vara volontär. Man måst bara kuna bjud liti på se själv :P Som idag tå di vila att ja sku spela vollyboll me di å ja suger verkligen på he å he va no fönstre som va farlit nära döden ejn ele två gang. Men iaf, I enjoyed it rikti myki!

Ja e glad att ja jobba som leikledar vi simskolan i några år, he ti stor hjälp jär ti bara kuna plock en massa leikar ur minni, å så ere bra att ha jobba me barn förr. Ja gillar att göra he, fö mang åre san sku ja säkert ha sakt att småbåne gar me på nerve men nu iställi kan ja stolt konstater att ja faktist e rätt bra på e.

Engelskalektione ha gajji rikti bra denhär viko å, vi har läst sagor åså ha barnen fått rit å öv se på ord. Ja ha lärt me ti rit ett lejon som ja övar på så fort ja sir ett paper. En såå sötan pojk och fammo hans kom fram ti me å visa hu di hadd öva tä hejm på na ja hadd skriva å rita åt di i häfti hans, na enkelt som ja bara hitta på i stundens hetta. Tänk va myki så liti kan betyd ibland.